*

Eftersom vi nuförtiden varken har snö eller bra julkalendrar, så är julstämningspolygrafen i en vacklande kurva nerför och inte bättre blir läget av ångesten i plånboken efter allt klapphandlande. Att köpa sådant som ändå kommer stå i ett hörn resten av året och samla damm ser jag ingen vits med, och därför hade jag på förhand klurat ut vad som skulle skänkas bort till vem.

 

Lite varstans har det snackats om fiffiga lösningar som att exempelvis inhandla prylar över nätet istället för att behöva vobblarunt kors och tvärs över hela stan. Utan tvekan en fin tanke, som säkerligen kan spara massvis av tid om allt går runt smärtfritt. Då jag inte kände mig sugen på att i år behöva trängas med miljarder andra Stockholmare så bestämde jag att pröva denna metod. . .

 

Jag var ute efter en GPS, jag visste på förhand allt om denna apparat, utom det viktigaste för min del, vilka länder som dess kartor täcker. På diverse tillverkares webbsidor framgick det endast ”kartor över Västeuropa.” Jaha vad bra, det gick inte att vara lite mer konkret va? Så ett stort projekt drogs igång med telefonsamtal hit och dit och ibland känns det svårt att finna ett adjektiv tillräckligt stort, för att beskriva hur kopiöst klantiga och IQ-befriade en del av försäljarna i dessa affärer är. (*SIBA*)

 

Efter att ha ägnat alldeles för mycket tid åt letande så hittar jag numret till kundservice. . . Signalen ljuder en gång och kopplas omgående till en porrig telefonsvarare…

 

”-Vill du prata med en ”idiot” tryck 1….”  blabla…

 

... därefter kommer beskedet att det är många som ringer så du hamnar i telefonkö på plats nummer 4. För att göra väntetiden ännu lite mer besvärlig har de en polyfonisk melodi på max 4 toner som går om och om och om och om igen...

Efter 5 min får du höra att du nu har plats nummer 3, så jag lägger ner telefonen, och hinner:

 

-Pissa, koka kaffe, äta 5 lussebullar samt åka tur och retur till Kiruna för att pilla mig själv i naveln…  för att tillbaka vid telefonen höra att jag nu har plats nummer 1. Antingen är det sjukligt pratglada kunder som diskuterar meningen med livet eller har de någon efterbliven vikarie just idag. Tillslut blir det min tur, och:

 

Efterbliven kille: - Siba kundservice du pratar med ****

 

Jag: - Tjena, jo jag har en fråga om en av era produkter, jag är ute efter en GPS, och såg en Garmin 234 X turbo-super-finder på er hemsida. Dock framgår det inte vilka länder som inmatningen av ”Västeuropa täcker”… kan du kolla upp det?

 

Efterbliven kille: öhhh…. Vänta lite….   Jag alltså, eeeeeh….  Det var en bra fråga hurru. Det står att den ska täcka Västeuropa (No shit grabben!…*)

 

Jag: - Jo precis, nu är ju frågan vilka länder räknas i deras värld in till Västeuropa?

 

Efterbliven kille: Ehhhhhh…. Öhhhhh, ja du….. jag vet faktiskt inte.

 

Jag: -Nehe, men du kan inte snabbt kolla om det möjligen står skrivet på förpackningen?

 

Efterbliven Kille: - Öhhh….. jo visst, vänte lite.

 

( Efter 10 min!!! så kommer han tillbaka till telefonen… )

 

…ah ehhh, alltså jag…. Öhhhh( Ö: precis vart man borde placera en som dig, långt borta mitt i ingenstans!.) …kunde inte se att det stod nånstans.

 

Jag: - nehej vad synd, då får jag försöka lösa det på egen hand tack för hjälpen.

 

Så här såg flertalet dialoger ut med diverse raketforskare på andra sidan linan och efter drygt 2 timmars intensivt ringande kom jag slutligen fram till det jag sökte. För att undvika risken att av misstag få en diskmaskin hemskickad så valde jag tillslut att åka och hämta varan på egen hand. När jag slutligen får den i handen så är på paketet uppritat en stor karta över Europa med exakt vilka delar som täcks.

 

Nu är frågan hur kan det möjligen blivit så svårt att ta reda på det här? En unge på 5 år som knappt vet vart Sverige ligger hade löst min svåra fråga. Det är ju totalt ofattbart att personer som inte ser skillnad på vad som är fram och baksida på en tv ska jobba i en elektronik affär.

 

________________________________________________

 

Dagens WTF:

 

Aftonbladets motsvarighet till Viktväktarna har uppfunnit en lightversion av lussebullen för folk som vill gå ner i vikt… Har man ett sådant lussebullsberoende att man skakar av abstinens varje kväll så är det eventuellt en lösning. Men rent generellt, när ska ni inse att träna och att inte äta lussebullar överhuvudtaget kan vara ett hett tips.

 

Läs artikeln på:  http://www.aftonbladet.se/kropphalsa/viktklubbse/article3955026.ab