*

För drygt tre veckor framåt är jag fri från min vardag som radiostyrt camouflageklätt kött, och kommer nu att virra runt i det ”civila träsket” som min kapten fint uttrycker det. För att dämpa ångesten över det Svenska klimatet så flyr jag till Europa för skidåkning i Czech Republic.

 

Det bästa med att resa är den ofrånkomliga faktorn att saker aldrig blir som du tänkt dig. För att få med sig allt bagage blir det roadtrip, och alltid lika spännande är biten förbi tullen. De stirrar på ditt pass i 2 minuter för att försäkra sig om att du verkligen inte är killen de såg på Efterlyst. Man skall ta sitt arbete på allvar, dock är ju frågan vad och när det blir overkill.

 

Fick höra av en kille som rest en del och i samband med det importerat diverse saker. Som vanligt har myndigheterna blanketter för allt och det finns såklart bestämt och reglerat på vad och hur mycket som får tas in/ut.

 

Så vid tullen skall personen i fråga visa upp vad det är han har med sig, och det blir av någon anledning oklarheter. Medan han väntar på beslut kan han höra hur tullmannen febrilt diskuterar med sin kollega:

 

”-...stämmer inte överens med pappren?”

 

-Nej precis! Här står det sylt, men hela bilen är fylld med marmelad!”

 

 

Vi spolar fram en bit i resan och vips befinner man sig i liftkön...  allting rullar på, solsken och prima snö, och ingenting kan tänkas sänka humöret? Jo tyvärr, en stor hord arroganta tyskar. Med sin ”possessiva” mentalitet i skidbacken skapar de varje år en oändlig komeditragedi för andra normala människor.

 

Synen av en tysk på skidor är ungefär som att se en klon av Stig-Helmer från Sällskapsresan uppenbarandes överallt.

 

Alla är vi olika vana vid en del saker, men det finns små grundläggande principer oavsett perspektivet på kulturellbakgrund, för hur långt man kan gå.

 

1. Tänk noga innan du grips utav hybris och sätter dig på en lift som tar dig 1000 meter upp längsmed en svart pist.

 

(Jag är allergisk mot flockar av färgblinda personer med pajjashattar fulla av bjällror, som plötsligt upptäckt att det gick enkelt att åka upp men inte fullt lika lätt ner. Det finns gröna backar för nybörjare, och i mina ögon är det långtifrån lika pinsamt att åka där som att stå skräckslagen vid toppen halva dan. Tänk-tryck-gör.)

 

2. I körskolornas teoriböcker kan man läsa ”kör aldrig över din egen förmåga”. Detta gäller oavsett om du kör kundvagn på konsum, rullstol eller skidor.

 

(Kan man inte bromsa, så är det varmt rekommenderat att träna lite istället för att komma på det när man dundrar nerför backen i 200km/h och skrika ”Achtung”. Denna tysk kanske flyger in i något t.ex. ett skylfönster, och då går ju det kanske sönder vilket vore synd.)

 

3. Visst kan det vara trevligt att prata med någon medan man sitter i liften i väntan på att komma upp till toppen. Dock skall det vara en konversation på ett begripligt språk som båda parterna behärskar och gärna ett adekvat samtalsämne.

 

(Att jag kommer från Sverige betyder inte att jag älskar älgar, dricker HB och handlar på IKEA varannan dag, samt lyssnar på ABBA! Hur roligt skulle det vara om jag började häva ur mig frågor om Hitler och bajsporr? Nej precis, det är roligare att prata om annat..)

 

 

---

 

Dagens WTF: 

 

Förra inlägget handlade om katter, synen på dessa djur kan skilja skarpt på olika håll i världen… ”Tusentals katter transporteras till Guandong-provinsen i Kina där de slaktas och äts” ( läs mer ingående på … aftonbladet.se )