*

 

Vem har inte som litet barn blivit i bankad att det är en obligatorisk oskriven lag på att använda cykelhjälm. Självfallet är det bra att använda den, men det som skapar den motstridande intrigen är dubbelmoralen hos de vuxna. Samtidigt som deras ungar ska använda hjälm cyklar större delen av deras föräldrar utan.

Lika bra pedagogik som att stå med en cigarett i munnen samtidigt som man försöker övertyga sin pubertala fjortonåring om hur fel det är att röka.

 

Det finns en tunn subtil gräns där den rådande inställningen till att använda cykelhjälm övergår till att vara något som endast elitcyklister, pensionärer och sist men kanske främst: nördar använder.

Att en 17-åring vägrar sätta på sig en hjälm med argument som att denna kommer bli nerspolad i skoltoaletten kan jag hålla för adekvat och trovärdigt. Men att hans mamma inte har det är lite svårare att få ihop… lever denna uppfattning kvar någonstans långt inne, eller anser sig de vara ”för bra för att ramla”, vilket leder vidare till att hjälm är ämnat för kids men onödigt för mig. Det har blivit en raritet att upptäcka folk som insett syftet i det hela, och att hjälmen kanske kan fylla en funktion.

Som förälder bör man eventuellt tänka till en extra gång innan man sätter igång med nästa föreläsning…

 

_______________________________________________________

 

Att vara en såkallad ”besserwisser” borde kunna placeras in i folkhälsofacket ”medfött genetiskt fel.” De lyckligt lottade som kan finna nöjet i att alltid vid bästa möjliga tillfälle få rätta till folk, en tvångstanke som dyker upp direkt då chansen ges.

Oavsett vad det gäller, var, när och hur så har de här människorna tydligt nog tappat bort den lilla gubben på axeln som talar om att det kan kvitta om du påpekar en i grund och botten skitsak.

 

Sjukdomen kan kategoriseras på många sätt men vanligt förekommande är ”språkpoliserna.” Har du missat att sätta ut ett kommatecken i en mening eller skrivit ihop två ord till ett sammanhängande (särskrivning) kan det skapa en otrolig ilska hos dessa. Istället för att enkelt ignorera det och konstatera för sig själv att ”jaha här var det ju fel” så kommer de istället att konfrontera dig i ca 5 minuter om du verkligen kan svenska språkets satsdelar.

 

Sen finns det också dem som inte kan släppa undan sådant som saknar kontext till helheten. Ett prima exempel på det är när du för någon återberättar en historia:

 

En fiktiv historia mellan A + B som berättar för C:

 

A: - A så kommer vi ur affären och jag höll på att krocka med en tant som hade någon liten hund typ en Chihuahua…

 

B: - Det var en Dvärgschnauzer. . .

 

A: … A i vilket fall så gick vi vidare förbi McDonalds och…

 

B: Burger King.

 

A: …. Och kommer framtill tunnelbanan blabla osv.

 

Ni ser förhoppningsvis poängen. Jag själv kan inte kan sluta förundras över hur de här personerna finner det så otroligt nödvändigt att hela tiden fylla på med irrelevanta tillägg som istället för att bidra till sammanhanget skapar irritation.

 

Sen har vi ”ALLTskaVARAverklighetsbaserat-pedanter” som vid minsta lilla användandet av påhittade uttryck, metaforer eller överdrifter är kvicka med att tillrättavisa dig.

Säger du:

 

- ”alltså jag har inte tvättat jackan på 1000 år”

    …kommer snabbt….

- ”Vadå, levde du för tusen år sen?”

 

Även om man gärna vill undvika dessa lustigkurrar kommer du att stöta på dem i alla former utav sammanhang och det bästa medlet är att enkelt svälja det.

 

___________________________________________________

 

Dagens WTF: ”Ett nytt Fritzl-fall har avslöjats i England.

                             Pappan höll sina två döttrar fångna i 28 år.

                             De födde nio barn.”

 

 

Läs hela artikeln på: http://www.aftonbladet.se/nyheter/article3856323.ab