*

"Hej", ett ord som består av 3 bokstäver samt tar en sekund att uttala. Ändå tycks det som att majoriteten av Sveriges befolkning har stort problem med att trycka fram det. I t.ex. sydeuropa har jag märkt att man hälsar på alla, oavsett om det är någon främmande eller inte, det är vett och etikett,  uppfostran + artighet.

Jag vet inte varför, men i Sverige tycks denna "Inte hälsa" syndrom bli mer regel än undantag. T.om. folk som man  känner och vet precis vilka det är, har svårt att säga hej. Varför har det blivit så?!  Att påstå att dessa typer inte vill hälsa verkar inte heller riktigt, eftersom om DU säger "Hej" först ,kommer inte sällan ett snabbt hej tillbaks.

Det här fenomenet förekommer inte bara när du träffar någon bekant på bussen, ICA eller i stan...     Hur ofta ringer inte någon och öppnar med den klassiska frasen  "-Öhhh tja de e jag."   Visst, det kanske är syrran som ringer och frågar om du sett hennes ficklampa. Men när du ringer vårdcentralen, 112, eller till en fast lina bör man åtminstonde presentera sig?

Minns att en kompis pappa löste dessa situationer  genom att skrika:

"-HURRU "KALLE"; DET ÄR ETT DUMHUVUD SOM GLÖMT BORT SITT NAMN I TELEFON!"

Hur pedagogiskt nu detta är lägger jag ingen värdering i *
_______________________________________________________________

Satt och tittade på nyheterna och uppmärksammade under väderleksrapporten två ständigt återkommande uttryck hos metrologerna.

 "Sol med Växlande molnighet"  samt  "Klart till halvklart"

Är det fler än jag som kännt den stora skillnaden utomhus från en dag med växlande molnighet till nästa med klart till halvklart? Nej, helt ärligt vad är skillnaden?!
______________________________________________________________

Dagens WTF:  http://www.bestofblocket.se/bilder/fullsize.php?v=blocket_673.jpg